Centerpartiets många ansikten

I dagens upplaga av Dagens Nyheter får Centerpartiet full pott sett till antalet sidor man figurerar på. Och all reklam är ju bra reklam eller. Jag började med att läsa Annie Lööfs inlägg på debattsidan.

Ok här framgår att Centerpartiet är ett folkrörelseparti och inga nyliberaler. Det låter ju bra. Media får sig en känga för den något sneda bilden man gett av partiet.

Lööf skriver också att det numera ökända idéprogrammet är framtaget i en process där 10 tusen personer tyckt till. Och jag antar att arbetsgruppens deltagare tillhör de mer betrodda i partiet. Nu vet ju inte jag hur centerpartiet jobbar internt men det skulle ju vara lite märkligt om inte partiordföranden känt till innehållet innan det blev offentligt.

Nå väl, Lööf fortsätter att berätta att nu ska detta debatteras och grejas med på en kommande partidagar i mars. Men Lööf vill inte vänta på detta utan önskar redan nu ändra vissa delar om man får tro andra artiklar. Tydligen ska nu partistyrelsen göra om arbetsgruppens jobb och skriva fram ett slutligt förslag till partidagarna i mars.

Det betyder alltså att arbetsgruppens arbete och 10 tusen andras deltagande inte betyder särskilt mycket för partistyrelsen nu. Om det var den process man varit överens om från början då förstår jag inte varför Lööf var tvungen att bryta sin semester för att rusa hem och säga detta.

Det hade väl gått lika bra via twitter. Skojar bara 😉

Nu är det dock så att på sidan 13 i DN finns en liten spalt: ”annie Lööf om…” Där kan vi läsa att månggifte inte är en sak för staten att lägga sig i. Att platt skatt är bra, att Robert Nozicks nyliberala bok ”Anarki, stat och utopi” är en finfin bok. Samt att Ayn Rands bok* ”Atlas shrugged” är en av Lööfs favorit böcker.

Ja ni får dra slutsatens själva. Och så har vi C-gänget i Färjelanda som är rädda för illitterata storfamiljer som kanske kommer att lösa arvstvister med kalasjnikovs.

Ledsna grä(c)rötter. Men efter några timmar tar de tillbaka. Det här är inte sunt.

Ann-Sofie

* Enligt Wikipedia: Efter succén med Och världen skälvde fick Ayn Rand många beundrare. En inre cirkeln av objektivism- och egoism-anhängare, som kallade sig The Collective som ett internt skämt bildades.

Annonser