Hyckleri?

I onsdagskväll bjöd Parken Zoo på galapremiär av tv-programmet Veterinärerna som sedan sändes på torsdagskvällen på tv 7. Vi var många Parken Zoo-vänner där och minglade, åt snittar och drack lämplig dryck som sig bör på en galapremiär.

Vi var några minglare som fundersamt noterade att även några politiker som inte tycker att Parkens Zoo är något som kommunen ska driva var där och solade sig i glansen.

Känns lite som hyckleri att ena dagen vilja bli av med Parken Zoo och andra dagen gå på detta evenemang och äta och dricka ”gratis”.

Ann-Sofie

Andersson (C)vamlar på

Skärmavbild 2013-09-28 kl. 23.27.12Skärmavbild 2013-09-28 kl. 23.28.12

Vissa är bättre än andra

Har precis kommit hem från några riktigt bra dagar med KFS, kommunala företagens samorganisations ordförande och VD-konferens. Vissa konferenser är bättre än andra och denna var en av de bättre jag varit på.

Vi var cirka 120 personer från hela landet som träffades i Göteborg för att utveckla vårt ledarskap. Två män och två kvinnor bidrog på lite olika sätt men alla var bra.

Först ut var Björn Söderberg, social  entreprenör som byggt upp flera företag i bland annat Nepal, berättade om sin ”resa”. Den startade i Katmandu, Nepals huvudstad. Han drog i gång företag och gjorde genom detta även satsningar på människorna som en social entreprenör. Får ni möjligheten att lyssna på honom, ta den!

Näste man ut var Olof Röhlander, mental tränare, författare med mera som beskrev en annan utvecklingsresa. Under rubriken ”Det blir alltid som man tänkt sig” fick vi många bra tips och idéer. Till exempel hur man kan vända på perspektiven när det går jäkligt snett.

”Framrutan är större än backspegeln, räkna alltid de lyckliga stunderna först och inget är värt något utan svårigheter.” O Röhlander

Dag två var kvinnornas, först på scen var Karin Götblad och hennes föreläsning var faktiskt en av de bästa jag hört på länge. En så modig kvinna i en manlig hierarkisk organisation som polisens måste man beundra. Hennes sätt att få med medarbetarna i utvecklingsarbetet imponerar.

Dagens sista talare Pernilla Petrelius Karlberg, ekonomie doktor på Handelshögskolan drillade oss i hur vi ska hantera media, speciellt när drevet går. Vilka krav ställs på en ledare och att aldrig försöka mörka. Media som moralisk domstol var det mest intressanta avsnittet.

”Och kom ihåg, om det står något skit om er i tidningen ena dagen så slår en handlare in fisk i den nästa dag.” O Röhlander

Ann-Sofie

Skärmavbild 2013-09-19 kl. 20.49.51

Bli inte sjuk och kosta pengar

Folk blir sjuka i det här landet det verkar vara svårt för vissa att förstå. Men den borgerliga regeringen har lösningen. 

– Ordinera sjuka att gå tillbaka till arbetet, särskilt om det är en psykisk sjukdom. Alla är dock inte så förtjusta i förslaget.

Men i stället för att tvinga sjuka att arbeta ska man kanske kika på vad de blir sjuka av. Förmodligen en övermäktig uppgift för den här regeringen som verkar tycka att det där med arbetsmiljö inte är så viktigt.

De lade till exempel ned Arbetslivsinstitutet och ger minskade anslag till Arbetsmiljöverket.

Det kan inte vara samhällsekonomiskt att tvinga sjuka att jobba. Jag tror tyvärr att fler blir sjuka av den drivna politiken.

Skärmavbild 2013-05-16 kl. 18.06.05

Ann-Sofie

PS. Ser i Fokus kommun-ranking att Eskilstuna fortsätter att vara en kommun som det är osedvanligt dåligt att bo i. Trots detta har vi snart passerat 100 000 invånare. Och jag tror att de flesta tycker att vi bor i en ganska bra stad trots de problem som finns. Och vi har spottat upp oss 9 placeringar sedan förra året. DS.

Skärmavbild 2013-05-16 kl. 17.54.22

Ingen ska behöva gå in i en synagoga, kyrka eller moské

Sverige i dag är ett annat Sverige än det var för bara några årtionden sedan. Här finns människor från världens alla hörn. Människor med olika trosinriktningar. Detta är något som samhället måste respektera.

Jag minns när jag gick i grundskolan på 1960-talet att jag var så stolt över att leva i ett land med religionsfrihet. Jag tyckte då och det gäller fortfarande att det är ett mått på ett tolerant samhälle.

Det enda som störde mig var att jag som var fri från religion var ”tvungen” att gå till kyrkan på skolavslutningen. Jag går gärna in i en kyrka, synagoga eller moskeé, men det ska vara på mina villkor och inte under det tvång jag kände när jag gick i skolan.

Skolavslutningar och annat som hör skoltiden till ska ske på ”neutral planhalva” och inte i rum som är förknippade med en religion, vilken den än vara månde.

Ann-Sofie

Skärmavbild 2013-04-29 kl. 20.36.04

”Det är dags att sluta sjunga nu” är något av det bästa jag läst på länge

Gellert Tamas skriver i Dagens Nyheter bland annat om så kallad strukturell diskriminering. Vi påminns om hur den förra borgerliga regeringen hanterade en situation där människor med utländsk bakgrund sköts på öppen gata i Stockholm.

”Flera hundra stockholmare har samlats i Rinkeby Folkets hus. De är frustrerade, rädda, rent av skräckslagna. De fruktar, bokstavligt talat, för sitt liv. Och nu ska de få träffa Sveriges statsminister och invandrarminister. De har höga förväntningar. Deltagarna på mötet berättar om jobbansökningar som aldrig besvaras, om kallsinniga hyresvärdar, om vakter som inte släpper in dem på stadens krogar och restauranger. De vädjar om insatser mot diskrimineringen. Och mot våldet som drabbar dem, mot Sverigedemokrater som demonstrerar på landets gator skrikande ”Sieg Heil” och ”Ut med packet!”, mot organisationen Vam, som förklarat krig mot ”rasblandarsamhället” och mot den okände seriemördare som nu hunnit skjuta elva stockholmare.”

Läs hela inlägget och fundera på hur det ser ut i dagens Sverige.

Ann-Sofie

Det politiska uppdragets många sidor

Politiker eller förtroendevald, som jag tycker är den korrekta benämningen på ett antal människors uppdrag som faktiskt är demokratins stomme i vårt land, är ett mångfacetterat ”jobb”.

Jag ska ge en bild från min vardag som förtroendevald med vissa sidouppdrag i Eskilstuna kommun.

Jag är vad till ordförande för Eskilstuna Energi & Miljö AB, EEM, kommunens lokala brottsförebyggande råd,  Trygga Eskilstuna och Kommunala pensionärsrådet KPR. Jag är vice ordförande i Kommunfullmäktige och stadsbyggnadsnämnden samt ledamot i Kommunföretag AB.

Jag sitter i utskottet för hållbara resor och i arbetsgruppen som ska försöka ta fram underlag för ett gemensamt driftbolag för EEM och SEVAB, Strängnäs Energi AB.

Dessutom är jag ordförande i Hjälmarens vattenförbund. Och det är detta som gjorde att jag fick för mig att skriva detta inlägg.

Vi Hjälmarens VF hade nämligen förbundsstämma i dag och denna gick av stapeln i Örebro. Eskilstuna är säte för förbundet p g a  att Hyndevadsdammen ligger i kommunen och Örebro har viceordförande uppdraget, detta sedan gammal hävd tror jag.

Detta uppdrag är onekligen lite av en udda fågel i den politiska världen. Hjälmarens VF har som huvuduppgift att hålla vattennivån i Hjälmaren på en nivå som är fastställd i en vattendom. Dessutom ska förbundet sköta utprickning av farleden in till Örebro. Men så är ”vi” också markägare och har en hyresgäst att ta ansvar för. Vi öppnar och stänger luckor med mera.

Medlemmar i förbundet är kommunerna som gränsar till Hjälmaren, Kvismaredalens sjösänkningsjordar och vattenkraftsägarna. Förbundet samverkar med SMHI och en del entreprenörer.

Helt klart ett udda men intressant och lärorikt förtroendeuppdrag.

I morgon är det styrelsemöte i EEM och sedan ska jag ta emot besök från Indonesiens ambassad. Det är stort och smått i en härlig blandning.

Ingen vecka är den andra lik. Att försöka ha någon form av rutiner kan man glömma. Detta är givetvis ett problem för många som har barn och behov av att leva något så när rutinartat så på sikt måste nog förutsättningarna för förtroendeuppdraget ändras. För det spelar ingen roll hur kul och intressant det än är om människor inte kan leva på det sättet.

Jag tror att en hel del avhopp beror på ryckigheten, möten som inte håller tiderna, oplanerade möten, ett obefintligt privatliv och utsattheten.

Det är tufft men det är samtidigt något av det bästa man kan få möjligheten och förtroendet att göra.

Ann-Sofie